Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Undervisningsmaterial som grund för kollegialt lärande

Industriella skisser på papper och i anteckningsblock.

En ny forskningsartikel riktar blicken mot pedagogiska utvecklares arbete och väcker frågor som är relevanta även för lärare och pedagogiska ledare: hur kan undervisningsmaterial bli en gemensam resurs för reflektion, utveckling och utbildningskvalitet?

När lärare planerar sin undervisning uppstår ofta konkret material längs vägen: kursupplägg, övningar, reflektionsuppgifter och liknande. Ett material som kan vara användbart även utanför den kurs det togs fram inom för att fungera som utgångspunkt för viktiga pedagogiska samtal, reflektioner och kollegialt utbyte. Men hur används den här typen av material egentligen i högskolepedagogiskt utvecklingsarbete? 

Det är utgångspunkten för forskningsartikeln “Beyond sharing good practice: exploring academic developers’ use of teacher-generated artefacts” som Katarina Mårtensson, professor och pedagogisk utvecklare vid Lunds universitet, har författat tillsammans med Karin Brown och Pia Scherrer, båda pedagogiska utvecklare vid ETH Zürich. Artikeln publicerades i International Journal for Academic Development och undersöker om, hur och i vilka syften pedagogiska utvecklare samlar in och delar undervisningsmaterial som lärare själva har skapat. 

Pedagogiska utvecklare arbetar med att hjälpa universitetets undervisande personal att utveckla undervisning och lärande. De kan till exempel stötta lärare som vill utveckla en kurs, pröva nya undervisningsformer, arbeta med examination och återkoppling eller skapa bättre förutsättningar för studenters lärande. Ofta arbetar de också tillsammans med studierektorer, programansvariga och andra pedagogiska ledare för att utveckla utbildningsmiljöer och stärka det kollegiala lärandet.

Mer än goda exempel 

Att dela goda exempel är vanligt i arbetet med att utveckla undervisning. En lärare berättar om ett lyckat kursupplägg, en annan visar en examinationsform, och kollegor får idéer att ta med sig till sin egen undervisning. Men artikeln tar frågan ett steg längre. I stället för att bara fråga vad som kan delas, undersöker författarna hur materialet faktiskt används och vilken funktion det får i pedagogiskt utvecklingsarbete. I artikeln används begreppet teacher-generated artefacts för att beskriva sådant material som lärare själva producerar i samband med sin undervisning eller undervisningsutveckling. Ett kursupplägg, en reflektionsuppgift eller ett examinationsunderlag är inte bara en praktisk produkt, menar författarna. 

Det kan också bära spår av pedagogiska överväganden. Vad ville läraren att studenterna skulle förstå, vilka problem försökte hen lösa genom upplägget och vad säger materialet om hur läraren tänker kring lärande?

Från delning till kurering 

Ett av artikelns viktigaste bidrag är att författarna beskriver detta arbete som kurering. Det innebär mer än att bara samla in och sprida goda exempel. 

Kurering handlar om att välja ut material med omsorg, sätta det i ett sammanhang och fundera över vad det kan bidra till. I studien var inspiration det vanligaste syftet med att dela materialet vidare. Men materialet användes också för utbildning, som exempel på önskvärd undervisningspraktik, som underlag för diskussion och för att stimulera reflektion, erfarenhetsutbyte och utveckling. 

Tre huvudresultat 

Författarna lyfter fram tre övergripande resultat: 

Pedagogiska utvecklare samlar medvetet in material som lärare tagit fram, till exempel undervisningsplaner, examinationsformer, dokumentation eller egna reflektioner och flyttar det ofta till nya sammanhang:

  • ett upplägg som skapats i en kurs till exempel kan användas i en högskolepedagogisk workshop

  • ett reflektionsunderlag kan bli en del av ett kollegialt samtal

  • en presentation från ett utvecklingssammanhang blir en publikation.

Materialet delas med ett tydligt syfte och istället för att bara visas upp som något någon gjort så används det i syfte att inspirera, utbilda, skapa samtal och bidra till gemensam förståelse för undervisning och lärande.

Från enskilda erfarenheter till gemensam kunskap 

Författarna lyfter att undervisningsmaterial kan bidra till att utveckla hela undervisningskulturer. När lärares erfarenheter och material samlas, diskuteras och sätts i sammanhang kan enskilda exempel bidra till gemensam kunskap om undervisning, lärande och utbildningskvalitet. 

I mötet mellan lärare, pedagogiska utvecklare och pedagogiska ledare skapas många möjligheter att synliggöra och vidareutveckla den pedagogiska kunskap som redan finns i organisationen. 

Om publikationen

Artikeln är publicerad i International Journal for Academic Development. Tidskriften fokuserar på forskning och praktik inom akademisk och högskolepedagogisk utveckling, och vänder sig särskilt till pedagogiska utvecklare inom högre utbildning.

Författare: Karin Brown, Pia Scherrer och Katarina Mårtensson
Publicerad: maj 2026
Tidskrift:International Journal for Academic Development
Ämnen: pedagogisk utveckling,kollegialt lärande och undervisningskultur

Om författarna

Porträttfoto.

Katarina Mårtensson, Lunds Universitet

Professor i utbildningsvetenskap med inriktning mot forskning om högre utbildning. Verksam vid Avdelningen för högskolepedagogisk utveckling, vid Lunds universitet. Hennes forskning handlar bland annat om akademiska mikrokulturer, kollegialitet, sociala nätverk, professionell utveckling och pedagogiskt ledarskap.

Porträttfoto.

Pia Scherrer, ETH Zürich

Pedagogisk utvecklare vid ETH Zürichs Unit for Teaching and Learning. Hon arbetar med högskolepedagogisk utveckling och är bland annat programansvarig för didactica, ett högskolepedagogiskt fortbildningsprogram som drivs av ETH Zürich och University of Zurich.

Porträttfoto.

Karin Brown, ETH Zürich

Pedagogisk utvecklare med lång erfarenhet av undervisningsutveckling i högre utbildning. Hon har arbetat med lärarutveckling, kursutveckling och högskolepedagogiskt stöd vid ETH Zürich, med särskilt intresse för digital undervisning, professionell utveckling och Scholarship of Teaching and Learning.