Att handleda doktorander med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD och autism
29 september kl 13:15-15:30 inkl. fika
AHU, MNO-huset, Instrumentmakaregränden 1, Lund, Rum M313
Under seminariet belyser Prof. Mona Holmqvist hur neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), såsom ADHD och autism, påverkar doktoranders möjlighet att tillgodogöra sig forskarutbildning. Fokus ligger på att öka förståelsen för de utmaningar dessa doktorander kan möta, till exempel svårigheter med koncentration, planering, social interaktion och sensorisk känslighet. Föreläsningen ger insikter i hur handledare kan skapa strukturer som främjar tillgänglighet, tydlighet och förutsägbarhet, utan att sänka kunskapskraven. Deltagarna får diskutera konkreta verktyg och exempel på hur stöd kan utformas utifrån ett NPF-perspektiv – med respekt för individens styrkor, behov och autonomi. På seminariet lyfts även vikten av samverkan mellan doktorand och handledare för att skapa hållbara förutsättningar för lärande och välmående. Målet är att bidra till en mer inkluderande forskarutbildning där alla doktorander ges möjlighet att lyckas utifrån sina förutsättningar.
Mona Holmqvist är professor i utbildningsvetenskap vid Lunds universitet. Hennes forskning handlar främst om lärande och lärandeteorier, med särskilt fokus på hur personer med ADHD och autism lär – och hur pedagogiken kan utformas för att möta deras behov.
Språk: Svenska eller engelska beroende på de anmälda deltagarnas preferenser
Anmäl dig här
Sista anmälningsdag: 24 september
Att förstå, förebygga och hantera konflikter mellan handledare och doktorand
3 november kl 13:15-15:00 inkl. fika
AHU, MNO-huset, Instrumentmakaregränden 1, Lund, Rum M313
Att handleda eller bli handledd i forskarutbildningen innebär vanligen att ingå i en långvarig professionell relation över flera års tid. Ur ett tidsperspektiv kan vissa konflikter därför förväntas i relationen mellan handledare och doktorand, och ofta går dessa att lösa på ett tidigt stadium. Men i olyckliga fall blir konflikten så pass djup och allvarlig att den slutar med ett handledarbyte eller avhopp, där både doktorand och handledare kan påverkas negativt. På detta seminarium belyser doc. Per Johnsson hur vi kan vi förstå, förebygga och hantera konflikter på ett konstruktivt sätt. Konfliktforskning lyfter bl.a. fram vikten av att parterna tydliggör sina förväntningar och att de för en dialog med varandra. Men vad betyder det egentligen ur ett professionellt perspektiv? Och vilket stöd finns för övergivna handledare när doktoranden väljer att gå vidare?
Per Johnsson är legitimerad psykolog och docent vid Institutionen för psykologi, Lunds universitet. På samma institution har han tidigare varit prefekt i nio års tid (2006–2015). Per har gedigen erfarenhet av doktorandhandledning och att stödja professionell konflikthantering. Han forskar bl.a. på mellanmänskliga möten och psykosocial arbetsmiljö.
Språk: Svenska
Anmäl dig här
Sista anmälningsdag: 29 oktober
Akademisk frihet i externfinansierad forskarutbildning? Handlingsutrymmet för handledare
10 december kl 13:15-15:00 inkl. fika
AHU, MNO-huset, Instrumentmakaregränden 1, Lund, Rum M313
Ur ett internationellt perspektiv är akademisk frihet och lärosätenas autonomi förenade med finansiell handlingsfrihet. I jämförelse med andra länder har svenska lärosäten förhållandevis låg autonomi (European University Association, 2023), och trenden visar att svensk forskning i allt högre grad är beroende av extern finansiering. Detta påverkar även forskarutbildningens dimensionering och inriktning. När externfinansieringen exempelvis inte täcker doktorandens fjärde utbildningsår, så samfinansieras doktorandprojektet ofta genom lärosätets direkta forskningsanslag (som annars skulle kunna nyttjas till fakultetsfinansierade doktorandtjänster). Följaktligen styrs alltfler doktorandprojekt av finansiärernas intressen. Dessutom visar statistiken att antalet doktorander minskar, vilket delvis kan förklaras av att samma forskning kan produceras snabbare och billigare genom att istället anställa postdoktorer. Med färre nya doktorander försvagas akademins utveckling på sikt och frågan om akademisk frihet ställs på sin spets. På seminariet diskuterar vi denna fråga och vad handledaren kan göra för att värna om doktorandens utveckling under dessa villkor.
Pam Fredman är professor emerita i neurokemi och har tidigare varit rektor för Göteborgs universitet (2006–2017). Hon är mångfaldigt prisbelönt för sina forskningsinsatser och är idag aktiv som senior rådgivare vid Göteborgs universitet samt styrelseledamot i International Association of Universities, där hon även var president under åren 2016–2022.
Språk: Svenska eller engelska beroende på de anmälda deltagarnas preferenser
Anmäl dig här
Sista anmälningsdag: 3 december