Akademiskt lärarskap och pedagogisk skicklighet
Lärare vid universitet är namnet till trots både lärare och forskare. Det är en sammansatt kompetens, som krävs för att den högre utbildningen skall kunna sägas vara forskningsanknuten och för att ge våra studenter möjligheter att utveckla de förmågor som kännetecknar en forskare. Men hur ska man förstå kompetens i det akademiska lärarskapet? Vad kännetecknar de lärare som inom den högre utbildningen bidrar till att studenterna utvecklar djupa och sammansatta kunskaper och förverkligar sin fulla potential? Traditionellt går vägen till ett lektorat genom forskarutbildning och sedan fortsatt forskningsmeritering. Forskningens höga status, tillsammans med stora krav på forskningspublikationer och forskningsmeritering gör frågan om pedagogiska meriter och bedömning i samband med tjänstetillsättningar och befordran särskilt brännande för den pedagogiska utvecklingen. Hur kan pedagogisk skicklighet visas i bedömningssammanhang och hur kan högskolan utveckla sina bedömningsprocesser?
Exempel på pågående projekt finner du här.
Exploring patterns between Educational Research and The Scholarship of Teaching and Learning.
I sammanhang där kompetens i det akademiska lärarskapet diskuteras framhålls ofta ett vetenskapligt förhållningssätt till den egna pedagogiska praktiken som önskvärt. Scholarship of teaching and learning (SoTL) är ett kunskapsskapande och utvecklingsinriktat förhållningssätt där kunskapsobjektet ligger nära den egna lärargärningen och dess innehållsliga och kontextuella sammanhang. De egna studenternas lärande har en central ställning. SoTL kontrasteras ofta mot pedagogisk forskning, t.ex. vad gäller både syfte och objekt samt den resulterande kunskapens karaktär. Men hur ser skillnaden mellan SoTL och pedagogisk forskning ut i praktiken?
Vill du veta mer? Kontakta Maria Larsson.