Högskolepedagogisk verksamhetsutveckling och pedagogiskt ledarskap

Villkoren för lärande och undervisning i högre utbildning har förändrats, till exempel genom internationalisering, begränsade anslag, bredare antagning och den digitala utvecklingen. Universitetslärare och pedagogiska ledare arbetar kontinuerligt för att finna vägar för att vidareutveckla kurser och utbildningsprogram. Därutöver syftar både högskolepedagogiska kurser, olika insatser för högskolepedagogisk utveckling och kvalitetsarbete till att universitetets utbildningar ska blir bättre. Vår forskning syftar till en djupare förståelse av hur olika förhållanden samverkar för att bidra till högskolepedagogisk utveckling, eftersom det inte går att ta effekter av olika insatser för givna. Några av de aspekter vi fokuserar är kollegialitet, akademisk kultur, och villkor för utveckling och utövande av ett pedagogiskt ledarskap i ett alltmer komplext utbildningslandskap.

Implementeringen av en utbildningspolicy inom högre utbildning. 

Inom ett longitudinellt forskningsprojekt analyserar vi en policys implementeringsprocess och hur denna påverkar högre utbildningspraktik. Vi ser policyimplementering som en komplex process som påverkas av hur policyn värderas av dem den berör, av organisationsmässig distans till dess ursprung, av organisationskultur samt dennas relation till policys koordinerande funktion. Vidare ser vi att olika berörda parter präglas av olika tidsperspektiv i sina förväntningar på policyns effekter, och att olika tidsdimensioners intrikata ömsesidiga påverkan försvårar studiet av en policyimplementering som en isolerad företeelse. Vi föreslår att de förväntningar man har på en policys effekt inom komplexa, autonoma institutioner (eg. universitet, högskolor) bör utgå ifrån att denna komplexitet är inneboende och ofrånkomlig i policyimplementering. Preliminära resultat antyder vidare att implementeringsprocesser av detta slag präglas av förhandlingar, vilket utmanar policyns avsedda koordinerande effekt. Vi ser att såväl ledare som lärare konstruerar individuella tolkningar av, liksom sätt att agera på, policyn. Allt detta talar emot ett synsätt på policyutvärdering som ett instrumentellt sökande efter avsedd effekt. 

Vill du veta mer? Kontakta Johanna Bergqvist Rydén

Collegiality in higher education – a lived experience.

Inom ramen för detta projekt undersöker vi, med utgångspunkt i deltagande observationer och intervjuer, kollegialitetens betydelse för utbildningsutveckling och kvalitetsarbete. I synnerhet fokuseras hur olika grupper av undervisande personal, doktorander och studentrepresentanter förhåller sig till varandra och gemensamma ämnesrelaterade frågor om undervisning, kurslitteratur, kursvärderingar, kursplaner och kursutveckling. Preliminära analyser tyder på ett stort engagemang och ansvarstagande, olika dynamiker i olika kollegiala grupper, osynligheten i det kollegiala, icke-dokumenterade lärandet, och en inneboende kraft i kollegialt ägt och verksamhetsnära högskolepedagogisk utveckling.

Vill du veta mer? Kontakta Katarina Mårtensso

Learning together in a global pandemic: Practices and principles for teaching and assessing online in uncertain times. 

I detta U21-finansierade projekt utforskas, i samarbete med kollegor i Skottland och Australien, hur universitetslärare (re)agerade när pandemin tvingade fram helt digital undervisning i mars 2020. Genom enkäter och djupintervjuer har såväl positiva som mindre goda erfarenheter tagits tillvara från en mängd olika kurser, discipliner och ämnesområden. Ett gemensamt drag i alla kontexter är hur lärarna saknat den interaktion de tidigare kunde ha med studenter i undervisningsrummet. Samtidigt tycks det genomgående vara så att lärare också upptäckt något i den digitala miljön som de ser att de kan använda för att stödja studenternas lärande framöver.

Vill du veta mer? Kontakta Katarina Mårtensson

Sidansvarig: ingrid.bosseldaluvet.luse | 2021-06-14