Diskurser om akademiska lärare och högre utbildning

Ideologiska bilder av lärare genom akademins historia.

Trots att undervisning är en central del i högskolans uppdrag ges den inte alltid samma värde som forskning i akademiska sammanhang. Historien visar dock att förhållandet mellan undervisning och forskning inte alltid har varit ojämlikt, utan fenomenet går delvis att härleda till de ideologiska spänningar och diskurser som följde med expansionen av högre utbildning. I den här studien närmar vi oss problemområdet med specifikt fokus på Lunds universitet och Uppsala universitet genom att analysera dagstidningar, studenttidningar, personaltidningar och regeringsrapporter från högskolereformen 1977 fram till idag.

Vill du veta mer? Kontakta Eva Brodin.

Diskurser om digitalisering av utbildning. 

Digitaliseringen av samhället är ett megaprojekt på såväl lokal, nationell och internationell nivå, och den viktiga roll som utbildningssektorns förväntas spela i denna process speglas i policy, strategier och digitala infrastrukturer vid exempelvis svenska universitet och högskolor. Aktörer från olika delar av samhället och med olika intressen medverkar i formandet av diskurser som rör digitalisering av och genom utbildning och som påverkar såväl politik som praktik. Därför är det viktigt att kritiskt undersöka de ideologier och värderingar som ligger till grund för konstruktionen av digitalisering av utbildning. I detta forskningsprojekt studerar vi bl.a. konstruktioner av digitalisering i policy, aktörer involverade i styrning av digitalisering av utbildning och i utformandet av digitaliseringspolicy samt den diskursiva relationen mellan digitalisering av utbildning och krav på medborgaren genom begrepp såsom livslångt lärande, självreglering och entreprenörskap. I ett närliggande projekt undersöker vi också gymnasielärares upplevelser av att undervisa online under pandemin. 

Vill du veta mer? Kontakta Marita Ljungqvist eller Anders Sonesson.

Sidansvarig: ingrid.bosseldaluvet.luse | 2021-06-14